15 - 6

ÄIBK kunde ha vunnit utan att ha spelat för endats en domare fanns till hands vilket egentligen inneburit seger på WO, men det är ju roligare att spela och hade vi nu kört ända till Växjö var det det vi skulle göra.

Växjö började började målskyttet i femte minuten, därefter kunde Abel kvittera till 1-1. Minuterna efter tog Växjö åter ledningen, men innan perioden var slut hade Jonte kvitterat efter assist av Abel.

Trots att vi inte var mer är nio utespelare hängde vi med hela perioden. Våra backar stötte högt upp och bröt förtjänstfullt Växjös anfall. I början av andra perioden fick Johan en boll i huvudet då han försökte undvika att få den i ansiktet. Straffet blev 2 min utvisning. Det dröjde dock bara några sekunder innan han kom in då Växjö förvaltade sitt PP väl och tog ledningen med 3-2. Dom gjorde även 4-2 innan Jonte på ett frislag via muren kunde reducera till 4-3.

Därefter blev det tre enkla mål för Växjö. 5-3 kom via en dålig rensning. Sexan var en snygg frispelning och 7-3 ramlade också in av bara farten. Växjö hann även med att göra 8-3 och det började synas att ÄIBK tunna trupp böjade krokna.

I tredje perioden var det ÄIBK via Jonte som gjorde första målet assist Johan och Isak, men sen var det återigen Växjö som tog kommandot och gick upp till 11-4. Vi hade goda intentioner, men det blev lite för för mycket dribblingar på mittplan och Växjö kunde ta hand om bollen och ställa om till kontring. Växjö vågade tack vara sin stora ledning spela bollen till skillnad från oss som bara slog ifrån oss. Tobbe reducera ändå till 11-5, men vi var lite för uppgivna stundtals och tillät Växjö göra fler enkla mål. Dock blixtrade vi till ibland och kom till anfall trots trötta ben. Vid ett av dessa tillfällen tillkom nog det snyggaste målet då Jonte målade på ett smörpass av Abel.

Den stora skillnaden i ÄIBK var att trots att det rann iväg i målprotokollet visade killarna på kämpaanda matchen igenom.

Visst var dom trötta och orkade inte fullfölja hela matchen, men dom höll huvudet högt och det imponerade.

Alla ska ha beröm för en bra match, men jag vill ge lite extra åt Oscar. Trots att han inte är mer än en tvärhand hög tvekar han aldrig att ge sig in i närkamper med dubbelt så stora motståndare och ofta går han segrande ur dom kamperna. En härlig inställning.